Barn. Dessa mycket små människor som alltid kommer att finnas omkring oss. De allra flesta får någon gång under sitt liv barn. Vare sig vi hatar barn eller älskar dem kan vi inte bortse ifrån dem. Jag tänker inte diskutera huruvida det är naturligt att hata eller älska barn. Istället tänker jag diskutera hur vi ser på fenomenet att få barn. I vårat västerländska samhälle verkar det som de flesta anser att det är varje människas rätt kunna skaffa barn. Just det Skaffa barn, som om det vore en bil eller ett hus man skaffade. Läste nyligen i Aftonbladet om den kände pappan som blev gravid eftersom han innan han blev hade varit en hon och när hon blev han beslöt att behålla sina reproducerande organ. Han tyckte att den svenska lagstiftningen som kräver att personer som byter kön steriliseras är absurd och bryter mot de mänskliga rättigheterna. Eftersom dessa personer inte längre hade förmågan att få barn, vilket skulle vara en mänsklig rättighet...
Nu får vi ta i handbromsen lite. Jag struntar fullkomligt i huruvida de som byter kön steriliseras eller inte, det är något som borde vara upp till dem sedan är diskussionen slut. Det jag frågar mig är sedan NÄR skulle det vara en mänsklig rättighet att få barn? Säkerligen finns det massor av människor som vill ha barn men har svårt att få det men det är ingen rättighet! Det handlar inte bara om de som byter kön, det handlar också om att folk har fått idén att de absolut måste få ett eget barn. Jag tycker det är absurt hur vi kan reducera barn till något så oväsentligt. Vi vill skaffa barn, säger folk. Vadå skaffa? Det är inget inköp eller investering som görs. Ett barn är den yttersta av gåvor, ett eget litet mirakel. Jag kan acceptera att man pratar om att Få barn. Det innehåller det där speciella i att ett barn föds.
Barn är ingen rättighet, har aldrig varit en rättighet och kommer aldrig bli det! Hur kan det vara alla människors rättighet att skaffa barn? Det är ett mycket dåligt argument för att få det man vill ha. Då är det ärligare att säga: "Vi ville ha barn så vi gjorde allt vi kunde för att få barn."fast det är ju ärligare att säga att man ville ha barn så mycket att man gjorde allt för att skaffa ett, eller fler.
Det handlar inte om att lägga sig i människors liv, det handlar om att hitta perspektiv. Dessa barn är förhoppningsvis älskade oerhört mycket. Men de har inte kommit till genom att deras föräldrar haft rätten att skaffa dem. Utan de har fötts för att deras föräldrar har haft lyckan att få dem!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar